Egyptiska textilier 200 - 1500 e Kr

En kort sammanfattning av Marianne Eriksons bok TEXTILES IN EGYPT 200 - 1500 A.D., in Swedish Museum Collections.

Det är uppenbart att flera konstnärer under vårt sekel inspirerats av koptisk textilkonst. Henri Matisse (1869-1954) var en av dem, som dessutom hade en egen samling - små bildvävnader med förenklade människo- och djurframställningar, som ägde en säregen expressivitet.

Innehållet i denna bok grundar sig framför allt på välkomponerade mönster och motiv av berättande karaktär. Trots textiliernas mer eller mindre fragmentariska tillstånd, är jag övertygad om att deras uttryckskraft och variationsrikedom skall kunna väcka betraktarens nyfikenhet. Den här typen av textilier kallas generellt, ofta koptiska, men den beteckningen är inte helt adekvat, vilket läsaren själv kommer att finna. Gemensamt för dem alla är att de påstås vara jordfynd från Egypten, vilket dock inte behöver betyda att de är tillverkade där. Röhsska museets samling består av drygt 700 nummer och är den största i sitt slag i landet. Här presenteras ett urval från den tillsammans med några andra exempel från Nationalmuseum och Medelhavsmuseet i Stockholm samt Textilmuseet i Borås. Bokens katalogdel omfattar ingående beskrivningar av 51 olika föremål.

Ordet "koptisk" betyder egentligen egyptisk och är arabiskans omformning av grekiskans aigyptos. Då araberna erövrade landet 640 - 641 e.Kr. kallade de hela befolkningen i Nildalen - såväl kristna, som andra trosbekännare - för "qobt" - kopter. Majoriteten av befolkningen var vid denna tid kristen.

Den koptiska konsten är inte lätt att tolka på grund av sin synkretism - sitt inflytande från flera skilda kulturer och religioner. En stark stilisering och upplösning av former och proportioner gör den ännu mera svårtydd. Bilderna förefaller också många gånger att ha en djupare innebörd än vad man vid första anblicken tycker sig se.

Idylliska mönster med djur och blommor förekommer i mängd och kan även tänkas ha haft en fördold betydelse. En uppflygande fågel med öglekorset - hieroglyfen ankh - i näbben, vill man tolka som en faraonsk själsfågel - hållande livstecknet - alternativt en krigares fältemblem eller rent av som sinnebilden för den uppståndne Kristus. Det sirliga, mästerligt vävda vinlövet relateras både till Dionysos och Kristus. Lotusen, som kallas "Nilens heliga blomma", vävdes gärna som stiliserad, hjärtformad knopp eller röd fyrbladig blomrosett - vilken jämförts med det koptiska korset med fyra lika långa armar. Röhsska museet äger flera exempel av det senare slaget, där blommorna bildar ett rutverk kring gröna papegojor.

Majoriteten av mönstren utgörs dock av rundlar/medaljonger och bårder enbart i en färg - mörkt brunviolett med ett raffinerat konturmönster av tunna, naturfärgade lintrådar. De allra flesta har varit utsmyckningar på tunikor.

Röhsska museets guldansikte torde vara ganska unikt. Endast 4-5 liknande guldporträtt är kända i världen. De vidöppna ögonen fäster sig nästan magiskt vid betraktaren. Det tycks ha varit ett vanligt stildrag i den senantika konsten och förekommer både i monumentala mosaiker och i de allra minsta figurframställningarna.

Grekisk-romerska och orientaliska myter har blandats med bibliska berättelser. Dionysosfester - Backanaler - firades långt in i kristen tid. Både på mosaiker och minitextilier framställs Dionysos med sitt orgiastiska följe: Afrodite/Ariadne och Pan spelade flöjt - ackompanjerande skumpande satyrer och vilt dansande maenader. Djur, som pantrar, harar och hundar ingick i kulten, liksom vinrankor och murgröna, vilka bildar ett rytmiskt ramverk.

Så har den torra sanden i Egypten bidragit till att både inhemska och importerade textilier bevarats i stora kvantiteter. Man räknar med att det rör sig om 100.000-150.000 fragment, som spritts över världen. Carl Johan Lamm var förutseende och insåg deras betydelse, inte minst som jämförelseobjekt till nordiska vävnader. Vivi Sylwan, å sin sida, var den tekniska experten, som med sina analyser utförde ett pionjärarbete inom senantik textilkonst. Här har vi nu möjlighet att ta del av ett i begränsat antal textilier - som inspirationskällor för vidare studier och för konstnärlig bearbetning.

Marianne Erikson

Boken har ISBN nummer; 91-970533-9-2.

Gobelängvävnad med fågel och ankh-kors.
165 x 135 mm. Lin- och ullgarn.
© Foto: Röhsska museet.







Barntunika. 420 x 510 mm. Ull.
© Foto: Röhsska museet.





Detalj av gobelängvävnad. Det sk öglekorset, hieroglyfen ankh.
© Foto: Röhsska museet.





Detalj av Röhsska museets unika
medaljong av lin-, ullgarn och guldtråd.
300 x 300 mm.
© Foto: Röhsska museet.





Del av tunika med Dionysiska scener.
Lin och ull. 360 x 165 mm.
©Foto: Röhsska museet.