 |
Now Rooz
Röhsska museet den 13 mars till den
18 april
|
|
|
Now Rooz -
nyårsfirandet som funnits i tusental år, inleds i år den 16 mars. Nyårsafton
infaller den 20 mars och 21 mars är första dagen i det nya året.
Now Rooz som betyder den nya dagen, firas i Iran, Afghanistan, Azerbadjan,
Turkmenistan och delar av Indien och Turkiet samt av kurder i hela världen.
Traditionen är mer än 3000 år gammal och delas av 250 miljoner människor.
Bara i Göteborgs kommun lever och verkar 30 000 iranier, kurder,
azerier och turkmener.
På Röhsska har vi ett
samarbete runt Now Rooz med ABF, Iranska riksförbundet och ideella föreningar,
och öppnar en utställningen redan den 13 mars.
I utställningen visas
ett 20-tal folkdräkter från olika delar av Iran och Afghanistan och det
traditionsenligt dukade bordet, som består av sju saker, som alla börjar
på bokstaven S.
Se text nedan för
mer utförlig information.
Lördagen den 13 mars kl 13.00 är det
vernissage och Reza Talebi, vårfestgeneral i Göteborg och Ted Hesselbom,
Röhsskas chef inviger till persiska toner av Tina & Ice Band.
|
Kurdisk
folkdräkt förknippad med nyårsfirandet. Foto: ML
|
|
|
|
Under
utställningsperioden 13 mars till 18 april anordnas på persiska och
svenska - öppna visningar, barnvagnsvisning, pensionärsträff samt
sagostunder med Now Rooz-sagor, lästa av Roxana Pahlavani, söndagarna 4
och 18 april kl. 14.00.
Tisdagen den 23 mars kl. 18.00 föreläser Rasoul Nejadmehr,
mångkulturkonsulent om ”Now Rooz, den nya dagen - ett världsarv”.
>>
Program (Svenska) (pdf)
>> Program
(Persiska) (pdf)
>> Now
Rooz - YouTubevideo
från vernissagen lördag den 13 mars
|
|
|
Den
traditionella nyårsduken, Haft sin, med sju olika saker som börjar på
bokstaven S. Från utställningen Orientalism på Röhsska museet år
2007. Foto: ML
|
Vad är Now
Rooz?
”Now Rooz firas vid vårdagjämningen som infaller mellan den 20-22 mars
varje år. Högtiden firas av perser, afghaner, balucher, tadjiker, kurder
och azerier och kallas Now Rooz, Nouruz eller Newroz beroende på språk.
År 2010 inleds firandet
den 16 mars, den sista tisdagen på det persiska året. Firandet börjar när
solen gått ner och pågår sedan fram till nyårsafton, som i år
infaller den 20 mars. Firandet inleds med Eldfesten, Chaharshanbe suri,
som betyder Den röda onsdagen. Man välkomnar våren och tar avsked av
vintern. Under Eldfesten tänder man små eldar på öppna platser som man
sedan dansar kring och hoppar över. Att hoppa över elden är en
symbolisk reningsprocess där flammorna sägs kunna rena kropp och själ
från sjukdomar och ondska. Man gör sig av med vinterkylan och får i stället
eldens värme och livskraft.
|
|
|
|
Seden att hoppa över eld uppstod troligtvis
efter den arabiska invasionen av Iran i mitten av 600-talet. Bakgrunden
till Eldfesten är att man ska välkomna de avlidnas själar med värme
och renhet, likheter finns med den svenska valborgsmäss-traditionen. Det
är den viktigaste högtiden på hela året och man firar med släkt och vänner.
Under Now Rooz samlas man kring den
traditionella nyårsduken, Haft sin, på vilken man dukar fram sju
olika saker som börjar på bokstaven S. Dessa är senjed (en sorts
söta frukter), somâq (en sur krydda), sabzeh (en bricka
med groddar av vete, linser eller liknande), sib (ett rött äpple),
samanoo (memma som framställs av vetegroddar), sir (vitlök)
och serkeh (vinäger). Det bör dessutom finnas bland annat sju
olika sorters kakor och nötter, en spegel, handmålade ägg, en skål med
en levande guldfisk och den iranska flaggans färger. De specifika föremålen
på duken har varierat genom århundradena och har ofta haft en stark
lokal prägel. Det är en sed hos iranier att man ska besöka alla släktingar
och vänner vid nyåret.
Nyårsfirandet har sina rötter ca 3000
år tillbaka då de första arierna bosatte sig på den iranska högplatån.
Inom zoroasterianismen, som var statsreligionen i Perserriket fram till
mitten av 600-talet, hade Now Roozfirandet en religiös anknytning
eftersom profeten Zarathustra föddes i samband med nyåret. I och med införandet
av islam som statsreligion på 600-talet förbjöds firandet av Now Rooz då
det ansågs stå i konflikt med islam. Under medeltiden började dock
iranska furstar frigöra sig och nyårsfirandet blomstrade återigen upp.
Sedan dess har den muslimska ledningen i landet accepterat Now
Rooz-firandet. Idag är Now Rooz en icke-religiös högtid som firas av människor
ur alla samhällsklasser i den iranska kultursfären, oavsett religiös
eller etnisk tillhörighet.
Anna Lunder
|
|
|
