Now Rooz - Persiskt i museets samlingar
Utställningen med persisk keramik och textil visas tills vidare

Iran var fram till 1935 även känt som Persien. Namnet Persien kommer av grekiskans
namn för Persis, den bördiga platån där indo-iranierna slog sig ner.
Röhsska museet har i sina samlingar ett flertal föremål från det persiska riket och i
samband med det persiska nyåret Now Rooz, har vi valt ut ett 20-tal exempel på
keramik och textil från olika perioder.

Vad är Now Rooz?
”Now Rooz firas vid vårdagjämningen som infaller mellan den 20-22 mars varje år. Högtiden firas av perser, afghaner, balucher, tadjiker, kurder och azerier och kallas Now Rooz, Nouruz eller Newroz beroende på språk.
   År 2011 inleds firandet den 15 mars, den sista tisdagen på det persiska året. Firandet börjar när solen gått ner och pågår sedan fram till nyårsafton, som i år infaller den 20 mars. Firandet inleds med Eldfesten, Chaharshanbe suri, som betyder Den röda onsdagen. Man välkomnar våren och tar avsked av vintern. Under Eldfesten tänder man små eldar på öppna platser som man sedan dansar kring och hoppar över. Att hoppa över elden är en symbolisk reningsprocess där flammorna sägs kunna rena kropp och själ från sjukdomar och ondska. Man gör sig av med vinterkylan och får i stället eldens värme och livskraft. 

Under Now Rooz samlas man kring den traditionella nyårsduken, Haft sin, på vilken man dukar fram sju olika saker som börjar på bokstaven S. Dessa är senjed (en sorts söta frukter), somâq (en sur krydda), sabzeh (en bricka med groddar av vete, linser eller liknande), sib (ett rött äpple), samanoo (memma som framställs av vetegroddar), sir (vitlök) och serkeh (vinäger). Det bör dessutom finnas bland annat sju olika sorters kakor och nötter, en spegel, handmålade ägg, en skål med en levande guldfisk och den iranska flaggans färger. De specifika föremålen på duken har varierat genom århundradena och har ofta haft en stark lokal prägel. Det är en sed hos iranier att man ska besöka alla släktingar och vänner vid nyåret.

Nyårsfirandet har sina rötter ca 3000 år tillbaka då de första arierna bosatte sig på den iranska högplatån. Inom zoroasterianismen, som var statsreligionen i Perserriket fram till mitten av 600-talet, hade Now Roozfirandet en religiös anknytning eftersom profeten Zarathustra föddes i samband med nyåret. I och med införandet av islam som statsreligion på 600-talet förbjöds firandet av Now Rooz då det ansågs stå i konflikt med islam. Under medeltiden började dock iranska furstar frigöra sig och nyårsfirandet blomstrade återigen upp. Sedan dess har den muslimska ledningen i landet accepterat Now Rooz-firandet. Idag är Now Rooz en icke-religiös högtid som firas av människor ur alla samhällsklasser i den iranska kultursfären, oavsett religiös eller etnisk tillhörighet.

Anna Lunder